I boken utmanande undervisning
i klassrummet, kapitel 4, kan man läsa om hur utmaningar får eleverna att
lära sig bättre. Att en utmanande undervisning får eleverna att lära sig mer än
de annars skulle göra.
Det pratas om olika ”zoner” som eleverna befinner dig i
under sitt lärande. Utmaningarna är till för att få eleverna att gå in i
inlärningszonen och detta bygger på Vygotskijs arbete.
Tre olika slags utmaningar finns med i kapitlet som vi som är
blivande lärare och ni som redan arbetar som lärare kan använda oss utav. Dessa
tre utmaningar är tankeställare, vars syfte är att få eleverna att tänka till
och att ifrågasätta sina antaganden. Stödstrukturer, vars syfte är att stödja
och uppmuntra eleverna när de befinner sig i inlärningszonen. Och det tredje är
begreppstänjare vars syfte är att bygga upp och undersöka begreppsmässig
förståelse.
Att elever får utmana sig själva och skapa andra tankestätt
tror jag är väldigt bra för att ta lärandet till en ny nivå. Att bara sitta och
lyssna på en lärare som dag ut och dag in står och pratar framför klassen och
skriver på en tavla tror jag kan göra att eleverna tappar intresset väldigt
fort, oavsett ålder. Att göra undervisningen intressant och utmanande på olika
sätt för eleverna tror jag är en bra grund att utgå ifrån och bygga vidare en
bra undervisning och kunskap på.
Tror ni att utmaningar är bra för eleverna eller kan det
även vara negativt? Tror ni att dagens lärare använder sig utav olika
utmaningar för att få eleverna att lära sig? Hur var det när ni själva gick i skolan?
Referens:
Nottingham,
J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning,
utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Bokförlaget Natur &
kultur.
Jag tror absolut på utmaningar!
SvaraRaderaOm jag ser till mig själv är utmaningar alltid drivkraften när det handlar om att lära mig nya saker.
Vad jag vill poängtera är att det är viktigt att utmaningarna är inom det Nottingham kallar inlärningszonen, det vill säga, inom den potentiella förmågan, annars kan det bli en negativ cirkel.
Det gäller att eleverna inte upplever att det blir för svårt, och därför är det av yttersta vikt att specialanpassa utmaningarna efter varje elev. Ta reda på elevernas förkunskaper och anpassa utmaningarna efter hand, så att de blir ”lagom” svåra. Använd Carol Dwecks teknik med inte än när det gäller återkopplingen.
Jag tror att alla lärare är olika i detta avseende, så minns jag det. Därför gäller att vi påverkar våra kollegor när vi kommer ut på arbetsplatserna, i rätt riktning, för jag tror att detta essentiellt för elevernas framtida lust att lära.