När jag genomförde min observation var det riktigt dåligt
väder. Det regnade och blåste halvt storm! Jag visste inte riktigt vad jag
skulle förvänta mig av rasten, skulle det komma ut några elever över huvud
taget på skolgården eller skulle de stanna inne med tanke på vädret?
När jag kom till skolan stod det en ensam rastvakt ute på
gården, inga barn. Men efter bara en liten stund började det röra sig på
skolgården. Trots det dålig vädret kom det ut mycket fler barn än vad jag
förväntat mig. Några barn var bara ute en liten liten stund innan de gick in
igen men många barn var ute hela rasten och lekte. Vad jag såg på de barnen som
faktiskt var ute och lekte hela rasten var att de var fulla av energi och hade
sån fantasi. Jag hade helt glömt bort hur det var när man var liten. Några flickor
lekte ”mamma, pappa, barn” och hade ett hus i skogen, några spelade fotboll,
lekte följa john och några andra lekte häst i skogen och byggde hinder.
Det var otroligt roligt att se dessa barn, hur de lekte tillsammans,
vilken fantasi de har, hur de lärde av varandra och vilka perspektiv på lärande
jag kunde se bland barnen. Genom att göra observationen såg jag på deras lek på
ett annat sätt än vad jag skulle ha gjort i vanliga fall. Deweys teori ”Learning by doing” sågs på flera håll bland
eleverna i deras lekar vilket var väldigt intressant. En annan sak som för mig
var positivt under min observation var att ingen elev satt med en mobiltelefon
utan att eleverna faktiskt lekte med varandra och lekarna var likadana som "på min tid". Det kanske inte har förändrats så mycket i barns lek som jag trodde trots all teknik.
Efter denna observation kommer jag se på barn och elever på
ett helt annat sätt i deras sätt att leka och lära=)
Vad tycker ni? Lärde ni er något av er observation? Hur såg
ni på barns lek innan denna observation/kurs?
Jag blev också förvånad när jag såg att eleverna inte använde mobiltelefonerna på rasten utan lekte tillsammans. Jag hade varit helt inställd på att se flera som stod med mobiler men så fel jag hade. Observationen gjorde mig verkligen gott, efter den blev jag mer triggad att bli lärare! ^^
SvaraRaderaJag tror att det är väldigt vanligt att skolorna har mobilförbud under skoldagen. Bräckeskolan i Göteborg var en utav de första införde mobilförbud för att det hämmade lekandet under rasterna och koncentrationsförmågan under lektionstid. Redan efter ett par dagar såg skolan en förbättring (http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2870302-barnen-slutade-leka-rektor-infor-mobilforbud).
SvaraRaderaSamtidigt som skolan ska ge eleverna den livslånga lusten till lärandet borde man även ge den livslånga lusten till lekandet eller kreativiteten. Den dag man slutar att leka sägs det att det är då man blir gammal.
Att eleverna är så pass kreativa under rasterna gynnar säkert både inlärningsförmågan och koncentrationen under lektionerna.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag blev också positivt överraskad då inga av barnen använde sina mobiler under min observation. Jag frågade en lärare om mobiler i skolan och det va "mobilförbud" på den här skolan. Vilket jag tycker är bra. Det är roligt att se att barnen leker och att tekniken inte har tagit över helt. Leken är så viktig och barnen behöver få vara barn så länge det går. Det är inte alltid lätt i dagens samhälle..
SvaraRaderaUnder min observation såg jag sådant jag inte tidigare har tänkt på. Den här kursen har öppnat upp ögonen för lärandet som sker överallt, inte bara i klassrummet.
Tack för trevlig läsning!
Mina ögon öppnades upp så otroligt mycket av den här observationen. Som du redan nämnt var det riktigt roligt att se hur barn lekte tillsammans. Det jag som mest upptäckte var hur lekar skapades. En grupp kunde helt plötsligt plocka upp en boll och börja hitta på lekar tillsammans. En annan lek var tre barn i lågstadiet som började balansera på is, tillsammans hjälpte de varandra att hålla balansen och göra små åkningar över isen. Det var till och med att deras "lilla" lek blev till en stor lek för alla barn. Rastvakter såg till att elever hade på sig hjälmar och de gled över isen på antingen fötter eller mage. Allt var mycket inspirerande för mig att fortsätta kämpa med denna utbildning. Att vara på denna observation fick mig också att se en anledning till varför jag ville bli lärarna: Barnen och deras otroliga fantasi och glädje.
SvaraRaderaEleverna lekte som bara den, med allt möjligt. Precis som andra beskriver så såg jag inte en enda mobil på rasten. Eleverna var s nyfikna och fulla med spring. Vad skulle skolan vara utan rasten? ojoj det hoppas jag att skolan aldrig tar reda på. Vi får inte ta bort deras fantasi och kreativitet. Rastvakten gick in vid en konflikt på bandyplanen men annars var stämningen toppen, jag hade tur med vädret vid min observation. Väldigt kul att så många hade lyckade observationer!
SvaraRaderaDet jag fann roligt under min observation det var att eleverna gjorde samma saker på sina raster som jag själv gjorde i den åldern på mina raster. Nu när mobiler finns hos var och vartannat barn så hade jag förväntat mig att se åtminstone några mobiler framme på rasterna, men jag såg ingen. Detta tyckte jag var något bra då rasterna inte ska handla om att sitta fastklistrad framför sin mobil, utan det ska vara ett tillfälle för eleverna att röra på sig och ha roligt tillsammans med sina kamrater. Efter mina observationer och denna kurs har jag blivit mer medveten om att det sker ett lärande även ute på skolgården hos eleverna. Jag tycker att skolrasten är en viktig del av barnens skolgång och det finns mycket som de lär sig ute på skolgården som de sedan har nytta av i livet.
SvaraRadera