Seriestripp: Den betingade reflexen

Denna seriestripp är från en händelse när jag själv gick i gymnasiet. Vi skulle få kännedom om hur det var för en hund att bli tränad med klicker (jag är utbildad djurvårdare). Det vi inte fick veta då var att det kallades för klassisk betingning och kom från Ivan Pavlov som är känd för sin upptäckt av principerna för betingning.

Nu i efterhand när vi läser om detta i böckerna så är det lite kul att jag faktiskt varit med om att ha blivit betingad på just detta sätt och att jag vet att det faktiskt fungerar!

Klassisk betingning tillhör behaviorismen och är inriktad på att studera beteenden, men vad tror ni andra om detta?

Kan man använda sig av denna del av behaviorismen, klassisk betingning, i skolan?

Referens:

Phillips, D.C., & Soltis, J.F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren. R, Säljö. & C, Liberg. (Red). Lärande skola bildning- Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur.

Utmaningar!

I boken utmanande undervisning i klassrummet, kapitel 4, kan man läsa om hur utmaningar får eleverna att lära sig bättre. Att en utmanande undervisning får eleverna att lära sig mer än de annars skulle göra.

Det pratas om olika ”zoner” som eleverna befinner dig i under sitt lärande. Utmaningarna är till för att få eleverna att gå in i inlärningszonen och detta bygger på Vygotskijs arbete.

Tre olika slags utmaningar finns med i kapitlet som vi som är blivande lärare och ni som redan arbetar som lärare kan använda oss utav. Dessa tre utmaningar är tankeställare, vars syfte är att få eleverna att tänka till och att ifrågasätta sina antaganden. Stödstrukturer, vars syfte är att stödja och uppmuntra eleverna när de befinner sig i inlärningszonen. Och det tredje är begreppstänjare vars syfte är att bygga upp och undersöka begreppsmässig förståelse.

Att elever får utmana sig själva och skapa andra tankestätt tror jag är väldigt bra för att ta lärandet till en ny nivå. Att bara sitta och lyssna på en lärare som dag ut och dag in står och pratar framför klassen och skriver på en tavla tror jag kan göra att eleverna tappar intresset väldigt fort, oavsett ålder. Att göra undervisningen intressant och utmanande på olika sätt för eleverna tror jag är en bra grund att utgå ifrån och bygga vidare en bra undervisning och kunskap på.

Tror ni att utmaningar är bra för eleverna eller kan det även vara negativt? Tror ni att dagens lärare använder sig utav olika utmaningar för att få eleverna att lära sig? Hur var det när ni själva gick i skolan? 

Referens:

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Bokförlaget Natur & kultur.

Formativ och summativ återkoppling

I James Nottinghams bok ”Utmanande undervisning i klassrummet” får vi som framtida lärare många smarta och användbara tips, bland annat gällande formativ och summativ återkoppling/bedömning.
Formativ bedömning betyder alltså att man skapar en återkoppling – läraren kommer med bland annat förklaringar och uppföljningar till varför eleven fick ett visst betyg eller respons på sina arbeten. Detta ska alltså hjälpa eleven att göra bättre ifrån sig under sina arbeten. Summativ bedömning är också en typ av återkoppling, detta är dock en återkoppling som görs när arbetet är slutfört, då genom exempelvis betyg eller poäng.

På sida 31 i Nottinghams bok får vi ta del av en jämförelsetabell mellan formativ och summativ återkoppling. Tabellen visar att bekräftande eller korrigerande svar – ”ditt fel är rätt/fel..” – är summativt medans förklarande, diagnostiskt eller utvecklande svar som ”ditt svar är fel eftersom…” är formativ bedömning. Vi får även ta del av ännu en tabell som visar att arbeten med endast kommentarer som bedömning ger 30% nytta och positiva inställningar, medan endast betyg eller betyg och kommentarer inte ger någon nytta, då eleverna nöjer sig med betygen och inte intresserar sig vid kommentarerna, då de redan vet att de har gjort bra eller dåligt ifrån sig.

Kommer ni ihåg hur bedömningen såg ut när ni gick i skolan? När ni nu har läst detta, tänkte ni då något på antingen hur det såg ut när ni gick i skolan? Eller hur du, om du är betygsättande lärare, bedömer och återkopplar utifrån elevernas svar?

De lärare jag hade under gymnasiet var väldigt olika, men jag minns speciellt läraren jag hade i samhällskap. Av henne fick man alltid ett tydligt betyg, men på många av arbetena fick man även formativ bedömning, vilket vi i klassen inte fick från många lärare. Jag tror absolut att formativ bedömning är något man ska sträva efter som framtida lärare, då det, precis som det står i boken, skapar en positiv inställning.

Vad anser ni om formativ och summativ bedöming?  

Referens:

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Bokförlaget Natur & kultur.