![]() |
Denna serie stripp
symboliserar en liknande händelse som jag uppmärksammade under min skolgårdsobservation.
Jag gjorde denna serie stripp lite mer våldsam än vad som faktiskt inträffade.
Detta för att belysa en viktig aspekt av rasterna.
Jag märkte att det var
många konflikter mellan eleverna på skolgården och att trots att det fanns
rastvakter närvarande så var det ingen som elev som gick och sa till en vuxen
om vad som hade hänt. Några elever blev lite hårdhänta med en pinne mot varande
så pass att den ena eleven fick riktigt ont. Detta lade inte rastvakterna märke
till och ingen annan elev gjorde rastvakterna uppmärksamma på konflikten. Är
det detta som vi lär våra barn? Att man ska ”sköta sig själv och strunta i
andra”?
Det jag anser är viktigt
är att eleverna ska känna sig så trygga och säkra i sig själva att de faktiskt
kan springa till en vuxen och säga vad som har hänt eller under tiden som det inträffar.
Men då kan man fråga sig
hur man som lärare ska få eleverna så trygga och säkra?
Hur ofta har ni varit med om att elever som inte har varit involverade i bråket/konflikten har sagt till en vuxen i skolan att det har inträffat eller under tiden som det inträffar?
Jag tycker att det är en viktig fråga som du lyfter fram här och jag skulle önska att alla elever känner sig så pass trygga och säkra att de kan tala om för en vuxen om något har inträffat. Tyvärr så tror jag inte att alla elever känner att de kan eller vill göra det när saker som detta händer. Kanske vågar de inte göra det i rädsla för vad det kan få för konsekvenser för dem, att de själva ska bli den som blir utsatt nästa gång eller om de är den som blir utsatt att det ska bli ännu värre. Eller så är de rädda för att få stämpeln ”den som skvallrar för läraren”.
SvaraRaderaJag tror att det är viktigt att rastvärdarna är aktiva under rasterna och går runt och pratar med eleverna och är vaksamma på om det inträffar något som de måste ingripa i. Kanske kan detta även då ge en ökad trygghet hos barnen. Sedan så skulle man även kunna prata med eleverna om vad viktigt det är att man säger till en lärare eller annan personal om man ser att någon blir illa behandlad på skolgården eller i skolan.
En väldigt tänkvärd seriestripp! Jag såg detta scenario under min observation på skolgården, där var det en elev som formligen var ute efter att göra den andra eleven illa. Men ingen sa till? Det finns nog en mängd olika förklaringar till varför man inte säger till, och en är kanske att man inte vill skvallra? Eller i värsta fall kanske det är så att man inte bryr sig, eftersom det inte bekommer en själv? Hur som helst, att ha aktiva rastvakter med ögon i nacken, som markerar när sådana här situationer inträffar, är A och O. Kan man sen lära eleverna att hjälpa till som ett extra par ögon, så är det guld värt.
SvaraRaderaAtt det förekommer händelser som inte lärarna ser och då speciellt på rasterna är jag helt säker på, men om det ska förekomma ett vänskapligt klimat handlar det om att arbeta med eleverna dagligen. Detta kan göras genom att ha klassråd, kompissamtal och att visa eleverna att vi lärare finns för dem och att vi inte accepterar vissa saker. Ett ständigt pågående arbete men ett av de viktigaste tycker jag. Att bygga upp ett trygg grund för eleverna genom att ta alla händelser små som stora på allvar och alltid ta tag det som hänt. Att prata, förklara och att arbeta med det t ex genom att skriva om olika frågor, arbeta med känslor osv.
SvaraRaderaFör att kunna lära på bästa sätt måste eleverna vara trygga i skolan, där de tillbringar större delen av sina dagar.
Skulle nog vilja påstå att ju högre upp i klasserna, desto mindre säger eleverna till lärare eller rastvakter om något inträffar och det finns ofta en uppfattning bland eleverna att man "tjallar" om man säger till, vilket är allt annat än populärt! Det har är ju tyvärr inget nytt utan jag minns det väldigt väl från min skoltid, redan i början av 80-talet och problematiken kommer nog inte försvinna. Tror det är viktigt att som lärare gå in i elevens värld och kliva ut på deras arena så vi inte hamnar för långt ifrån varandra. Rekommenderar boken "Elevens värld" av Gunnel Imsen, som handlar om just detta!
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera
SvaraRaderaJag anser att det är extremt viktigt att det finns rastvakter på plats på rasterna. Det är viktigt att dem är synliga samt att dem är aktiva och visar att dem finns där just för eleverna. Just pga av att vissa barn kanske råkar illa ut och behöver hjälp medan en annan elev kanske känner sig ensam och vill ha någon att prata eller leka med. Det är viktigt att skolan informerar alla elever att man ska och kan vända sig till en rastvakt om man känner sig i behov av det oavsett anledning. Detta gör förhoppningsvis att eleverna kan känna sig trygga och sedda i sin vardag på varje rast!
Jag tror att många elever inte vill berätta om såna händelser för lärarna då de kanske själva riskerar att bli utsatta. Kanske att de blir mobbade, kallade skvallerbyttor, retade eller rent utav fysiskt våld mot dem just för att de uppmärksammat läraren på vad en annan elev har gjort mot en elev.
SvaraRaderaFör att få eleverna att känna sig trygga med en som är lärare är det viktigt att den läraren sprider en lugn hos eleverna, att de ska kunna känna sig trygga och vilja prata med läraren. Det är nog också att tänka på att elever kanske inte kan känna sig trygga med hur många lärare som helst utan att låta eleverna själva på något ta reda på vilken lärare han eller hon känner sig trygg med. Det är också viktigt att hela skolar visar att det finns en nolltolerans mot såna händelser. Så att eleverna vet att alla lärare är på samma sida.
Precis som flera av er skriver så tror jag också att många inte vågar berätta på grund av att de själva riskerar för att bli utsatta. Som lärare gäller det att skapa trygghet i klassrummet och som elev ska man kunna prata om något som har hänt på rasten.
SvaraRadera