fredag 8 januari 2016

Omkullkasta könsstereotyperna

Vi alla vet att världen och skolan inte är jämställd. Hur skulle det vara om man omkullkastade den rådande genusordningen? Flickor får bara göra ”pojk saker” och vice versa. Vad skulle man kunna få ut av det? Genom att kombinera ett beteende byte med utmanande undervisning kan man kanske få elever att inse sina egna begränsningar såväl som andras. Detta kan göra dem mer toleranta för andra människor och få dem att inse att alla behöver olika typer av hjälp. Framförallt skapa förståelse för andra människor.

”Skolan är inte en könsneutral arbetsplats, vare sig för elever eller för lärare. Åtskillig forskning har visat att flickor och pojkar behandlas olika, att skolans arbetsformer, läromedel och undervisningens uppläggning privilegierar pojkar och att flickors erfarenheter undervärderas.” (Hedlin, 2006, s. 62)

I boken utvecklingspsykologi beskriver författarna att barn belönas om de visar rätt uppförande för sitt kön, och bestraffas när de inte gör det. Föräldrar uppfostrar alltså sina barn genom förstärkning, så att barnen ska bete sig på ett könsstereotypt sätt (Hwang & Nilsson, 2011).

Om det är norm att pojkar ska ha trä/metall slöjd och flickor ska ha sy slöjd varför inte skifta på det? Eller i svenskan om man ska skriva en uppsats om precis vad man vill, så brukar det ”normala” vara att pojkar skriver om någon typ av action, bilar etc. medans flickor skriver kanske om skogen, en kärlekshistoria etc. Jag tror att eleverna skulle vinna mycket på att byta dessa ämnen, flickor skriver om action och pojkar skriver en kärlekshistoria. Att göra på detta viset så får eleverna en utmaning som är till för elevens utveckling (Nottingham, 2013) både inom undervisning så väl som medmänniska

Detta kan vara ett vågat experiment som även kan uppröra elever och vårdnadshavare. Skulle man kunna gå i land med ett sådant här experiment och vad tror ni att det kan leda till?


Referenser
Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.
Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet : återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.


10 kommentarer:

  1. Men visst är det så Anna, att det finns roller som vi fostrar våra barn in i. Hur ofta får inte en liten pojke höra att han ska äta upp maten så att han blir stor och stark? En flicka får ofta kommentaren när hon har ritat en teckning, att den är fin. Om vi vuxna hela tiden, utan att tänka, påtalar för barnen att de ska vara på ett visst stereotypiskt sätt- hur ska då samhället kunna ändras? Man säger att samhället ska ändras och då måste det alltså börja med mig och dig. Vi måste ändra våra tankebanor, vilket inte är så lätt. Vi har blivit fostrade in att tänka på ett visst sätt..

    Å andra sidan- är det alltid fel med könsroller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Könsroller är inte alltid fel, det jag ville belysa med denna text var att man kanske kunde få våra unga att inse att vi är olika och då kanske skapa en större förståelse för detta. Det är viktigt att förstå att vi alla är olika och har olika förutsättningar och detta "experiment" skulle kanske hjälpa till att skapa det.

      Radera
  2. Jämställdhet är ett svårt ämne! Jag tycker absolut inte att barnen ska bestraffas om de går utanför boxen, man ska se individen och inte könet. däremot tycker jag att flickor ska kunna få lov att vara flickor och samma gäller pojkar. Vi vuxna förstärker könen redan från början oavsett om det görs medvetet eller omedvetet och det kommer (tror jag) vi aldrig ifrån. Däremot tycker jag att mycket av debatten handlar om att könsneutralisera barn vilket jag tycker är fel. Istället ska vi satsa på och lära barnen att se insidan och inte utsidan och respektera varandra oavsett kön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessutom så tycker jag det hade varit ett nyttigt skolarbete/ämne för eleverna att byta roller och försöka få en insikt hur det kan vara att vara det motsatta och får lov att vara om man vill.

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Det skulle vara ett spännande experiment att vända uppochner på könsrollerna, mest för att få så mycket kunskap som möjligt om könsroller ligger i vår miljö eller våra gener (även jag fattar att det inte ligger i tjejers gener att gilla rosa, det är inte så jag menar). Men att flickor och pojkar på något sätt identifierar sig med vuxna män och kvinnor genom deras handlingar och åsikter gör mig inte det minsta förvånad, och att vända på könsrollerna kanske då ger en mer negativ effekt i form av att eleverna blir osäkra på sin identitet.

    Därför vill jag återknyta till föregående kommentar, att det inte barnen som ska ändra sig, det är vi.

    SvaraRadera
  5. Jag tycker att det låter som ett lite obehagligt experiment. Först blir de stackarna uppfostrade i ett system, även om det systemet ser olika ut beroende på föräldrar osv, sen ska vi tvinga in dem i ett helt annat system för att de ska se att det första systemet inte är nåt att ha.
    Är det inte att lägga för stor skuld och ansvar på barnen?
    Ska vi inte istället sakta men säkert sudda ut könsgränserna, att man får vara så som det är naturligt för dig att vara?

    SvaraRadera
  6. Jag tänker att det är kanske bra att ha i såna fall temaveckor där alla elever ska skriva en kärlekshistoria och sedan en annan med temat action. Då blir det inte så stigmatiserat och alla får testa på de olika ämnena. Det är viktigt att problematisera det här, men då kan jag tycka att det är viktigare att komma bort från indelningen pojkar och flickor och mer se de enskilda individernas behov. Genom att själv utmana normen kan en dessutom vara ett förebild och kanske problematisera ämnet utan att vara för på. Att kanske bara fråga: Varför tycker du inte det är roligt att skriva en kärlekshistoria/actionhistoria? Om nu en pojke eller flicka kommer med en invändning.

    SvaraRadera
  7. Tror att det kan vara både spännande och lite konstigt för eleverna att få denna utmaning och vissa föräldrar skulle kanske reagerade negativt. Men det är en bra utmaning för att utvecklas som människa och kanske upptäcka nya saker som kan vara roligt. Som kille kanske man aldrig fått uppleva en kärlekshistoria då kan det vara nya erfarenheter och en tjej aldrig kanske tänkt på action som något för henne upptäcker att det är väldigt kul. Hur man tacklar föräldrarna som är negativa, så skulle jag säga att eleverna måste få uppleva olika saker i skolan och alla ska få testa allt även sånt som de kanske i normala fall inte testar/upplever hemma. Eftersom skolan ska vara könsneutral och jämställd.

    SvaraRadera
  8. Ett mycket välskrivet blogginlägg. Många sanningar och en del intressanta idéer. Naturligtvis inte så lätt som det verkar. Skolan skall verka för en jämställd undervisning. Naturligtvis borde det vara en självklarhet. Jag är också övertygad om att de flesta lärare verkligen försöker. Men het bevisligen har man inte lyckats. Vårt samhälle är varken jämställt eller jämlikt. ALLA människor borde ha samma och lika värde i ett samhälle. Sedan kan man givetvis vrida och vända på allt. Varför har flickor bättre betyg i skolan än pojkarna? Beror det på att vi faktiskt är väldigt olika flickorna smartare)? Eller beror det på att vi i skolan faktiskt undervisar och ger företräde för flickors sätt att uttrycka sig och visa sina förmågor? Svårt att svara på,

    SvaraRadera