torsdag 26 november 2015

Perspektiv på lärande del 2

Vi har under de senaste två veckorna diskuterat och läst om olika perspektiv på lärande. I boken perspektiv på lärande samt ett kapitel i Lärande skola bildning har vi läst om dessa perspektiv. Det verkar som att det inte finns ett helt rätt synsätt som beskriver barn och ungas lärande på ett bra sätt. I det klassiska perspektivet säger Platon att all kunskap är medfödd. Men beroende på hur mycket man dricker ur en speciell flod, avgör hur mycket och framförallt vad man kommer ihåg. På detta viset förklarar Platon varför vissa människor är ”smartare” än andra. 

Sen har vi Locke som även han ingår i det klassiska perspektivet men som inte delade Platons teori. Locke ansåg istället att man föds som en ”blank sida” som ska fyllas med kunskap. Man kan nästan säga att Locke och John Dewey är inne på snarlika spår. Dewey förespråkar i det socialpsykologiska perspektivet begreppet learning by doing, det är väldigt likt det som Lockes teori säger, att det är genom att utforska och observera världen och verkligheten som man kan få en verklig kunskap. (Det finns ännu fler perspektiv på lärande men jag valde att begränsa ämnet lite).

Det här är ett väldigt omdiskuterat ämne som man kan ha många åsikter om. Men jag försöker avhålla mig ifrån sådana tendenser. Det som jag har uppmärksammat ifrån kapitlet i lärande skola bildning och perspektiv på lärande är att inget av de olika perspektiven verkar vara helt rätt och ha alla svar på vad det faktiskt innebär att lära sig något.

Kanske det skulle gå att skapa ett nytt perspektiv och ta alla de bitarna som man anser är viktiga i de olika perspektiven? Skulle man kunna gå i land med ett sådant projekt? 

/Anna Olsson


1 kommentar:

  1. Frågan om hur undervisning faktiskt tar sig i uttryck i det lokala sammanhanget kan inte enbart besvaras med hjälp av eller utifrån endast en vetenskaplig lärteori, tror jag. Det är mötet mellan läraren och eleven som avgör hur eller vilka lärteorier som förverkligas och vilka konsekvenser det får för undervisningen, lärandet och kunskapandet. Personligen anser jag - utifrån egen erfarenhet av läraryrket - att varje lärandesituation & elev, kräver och/eller behöver olika delar från olika lärteorier för att fungera. Sedan kan det mycket väl vara så att vi som enskilda individer föredrar vissa teorier mer, framför andra.
    Erfarenheten säger mig att det blir lite av en "gott och blandat"-teori i den faktiska läroprocessen för såväl lärare som elev. Eleverna har sinsemellan olika förutsättningar ifråga om kunskap och lärande. Varje skola har sina förutsättningar, en del snarlika och andra olika. I slutändan blir det förhoppningsvis en gedigen "verktygslåda" vi bär med oss i yrkeslivet - så länge vi själva väljer att vilja utveckla våra olika lärstilar och verktyg.

    SvaraRadera